Den europeiska integrationen har stött på patrull. Sedan andra världskrigets slut har den den rådande uppfattningen varit att Europa behöver samarbeta och integreras ytterligare för att undvika konflikter. Utvecklingen nådde sin kulmen i och med att Lissabonfördraget ratificerades 2009. I den finansiella krisens kölvatten har nya konflikter uppkommit som sätter samarbetet på prov.
_
Text: Gustav Knopp
nödlån visar det på ett minskat stöd för vidare Europeiskt samarbete. Liknande tongångar har hörts i andra länder.
Samtidigt har en konflikt blossat upp kring de tusentals tunisiska flyktingarna som kommit till Italien och försöker ta sig till Frankrike. Inget av de två länderna vill ta ansvar för flyktingarna och försöker spela ut diverse juridiska kort för att undgå ansvaret. Italienduckar genom att ge uppehållstillstånd till flyktingarna och därmed rätt att röra sig fritt inom EU, däribland till Frankrike. President Sarkozy i Frankrike behöver å sin sida visa handlingskraft inför väljarna som enligt en opinionsundersökning hellre ser de främlingsfientliga Front Nationales presidentkandidat på hans post. Regeringen har gått ut och sagt att man ska göra vad man kan för att skicka ut dem ur landet, bland annat genom att kontrollera om de har tillräckligt med pengar för att klara sitt uppehälle, något som är ett krav för att få uppehålla sig i ett EU-land enligt stadgarna. Parterna försöker lösa konflikten genom förhandling men ingen ömsesidig lösning har ännu presenterats.
EU:s regler har inte varit en del av lösningen på problemet, snarare tvärtom. De har möjliggjort att länderna kan skjuta över ansvaret för flyktingarna på varandra utan att problemet lösts. En lösning kan vara att ge EU mer makt så att de kan hantera frågor av denna kaliber och därmed undvika den EU-rättsliga rävsax som nu uppstått. Den makt ska i
så fall tas över av EU från dess medlemsländer. Något som inte verkar vara politiskt möjligt i dagsläget.
4 Comments