Pianisten Fazil Say dömdes nyligen till tio månaders fängelse i en turkisk domstol. Det hela började med att Say twittrade några rader poesi av den persiske poeten Omar Khayyam.
“Jag är mer oroad för yttrande- och trosfrihetens ställning i Turkiet, än för min egen skull.” sa Say i domstolen, efter att straffet offentliggjordes idag, enligt tidningen Hürriyet.
Say döms till tio månaders fängelse och fanns ha gjort sig skyldig till att ha “förudmjukat religion”. Enligt domen gjorde han sig skyldig till detta genom tweets och retweets han gjort i april 2012. Bland retweetsen fanns rader skrivna av poeten Omar Khayyam, verksam för snart tusen år sedan i dåtida Persien. “Du säger att dess floder kommer flöda av vin. Är Edens trädgård ett dryckeshus? Du säger att Du kommer skänka två Houris [jungfrur] till varje muslim. Är Edens trädgård ett horhus?”, löd det stycke av Khayyam som Say retweetat.
Enligt Says advokater hade pianisten inga avsikter att förödmjuka eller förminska religion med sina tweets men den uppfattningen delas alltså inte av domstolen.
Yttrandefriheten i Turkiet har, sedan regeringspartiet AKP kom till makten, försämrats avsevärt. Landet har nu flest fängslade journalister i världen. Många har under rättegångsprocessen uttalat sitt stöd till Say. Författarna Elif Safak och Atilla Dorsay och journalisterna Ece Temelkuran och Kanat Atkaya är några av de turkiska kulturpersonligheter som offentligt stöder Say. Och det är inte utan risk de tar ställning.
När turkiska avdelningen av skribentföreningen PEN publicerade en artikel som kritiserade åtalet mot Say, blev de själva föremål för brottsutredning. Sex styrelsemedlemmar kallades till polisförhör efter att Istanbuls åklagarmyndighet inledde en utredning om “förolämpning av den turkiska staten”. Detta enligt den omstridda Artikel 301 i den turkiska brottsbalken, som genom modern historia använts flitigt för att tysta kritiska röster.
Fallet Say har orsakat viss internationell kontrovers där bland andra EU och PEN har uttalat oro för den turkiska yttrandefrihetssituationen.
Text: Cemil Arikan