Under tisdagen presenterades analyser från den senaste riksomfattande undersökningen utförd av SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier). Miljöförstöring toppar fortfarande som mest oroande faktor, trots närmast en halvering av antal oroade sedan 1988.
I universitetsbyggnaden på Vasaplatsen i Göteborg, hölls årets upplaga av SOM-seminariet, där SOM-institutet presenterade sina analyser för allmänheten. Årets seminarium har temat “Åt rätt håll eller åt fel håll?” och inleddes av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap. Oscarsson började med att visa den årliga topp-tio-listan över de samhällsproblem som ansågs viktigast av de slumpmässigt utvalda respondenterna i undersökningen (12 000 tillfrågades, varav 52 procent valde att delta). “Arbetsmarknaden” håller sig kvar på förstaplatsen som det största samhällsproblemet. Placeringen av “integration/immigration” är den punkt på topplistan vars position förändrats mest – från en tidigare åttondeplats till nuvarande fyra på listan.
– Även i ett fredligt hörn som Sverige, finns det oro, säger Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap. Hon har nyss kommit tillbaka från USA där hon möttes av motfrågor som “Hur kan ni i Sverige prata om oro, när ni inte deltar i krig eller är utsatta för stora terrorattacker, som elfte september?”, när hon diskuterade oro med nordamerikaner. Under rubriken “Samhällsoro”, presenterade Wängnerud analyser av undersökningen där man mätt oro bland allmänheten.
– Kvinnor är generellt mer oroade än män, förutom av invandring. Det finns också en tendens att de med mer vänsterorienterade och universalistiska värderingar – främst kvinnor – oroar sig mer för samhället i stort, snarare än för sig själva, säger Wängnerud.
Vad förvånar dig mest med undersökningen?
– Jag trodde det skulle vara mer lika attityder mellan män och kvinnor i ett internationellt sett mer jämlikt samhälle som Sverige, säger Wängnerud.
Vad tror du skillnaden i attityd mellan män och kvinnor beror på?
– Ja det är bara en spekulation, men det kan finnas ett motstånd bland män att säga att man är orolig. Samtidigt matas kvinnor med rapporter om exempelvis våld mot kvinnor och påverkas av det.
– Generellt är det så att graden av självförtroende korrelerar med oro, säger Wängnerud.
I topp bland faktorer som oroar människor ligger miljöförstöring fast, trots att oron minskat kraftigt. 1988, när Miljöpartiet kom in i riksdagen, svarade sju av tio att de var oroade för miljöförstöring, jämfört med fyra av tio förra året. Oron, eller brist på den verkar dock inte alltid berättigad:
– Unga män är minst oroliga för brott trots att de är mest drabbade, säger Wängnerud.
Under inledningen visade Henrik Oscarsson också politiska tendenser.
– Just nu blåser vänstervindar, eller kanske har högervindarna snarare mojnat, säger Oscarsson.
Oscarsson presenterar resultaten på frågan om Sverige är på väg åt rätt eller fel håll. Fel tycker de flesta, fyra av tio, medan tre av tio tycker att Sverige är på väg åt rätt håll och ytterligare tre saknar uppfattning. Svaren korrelerar också politiskt. Alltså tycker de som identifierar sig som högerväljare oftare att Sverige är på väg åt rätt håll. Framförallt Sverigedemokrater, kvinnor, lågutbildade och de som identifierar sig som vänstersympatisörer, tycker att Sverige är på väg åt fel håll.
– Sedan regeringsskiftet 2006 har högern blivit mer myndighetskramare. Troligtvis på grund av att det har varit högerstyrda myndigheter, säger Lennart Weibull, professor i journalistik.
Han anser att förändringen i förtroende för olika näringslivs- och samhällsfunktioner har varit väldigt liten. Förutom på ett område. Bankernas förtroende går ner kraftigare än väntat.
– En försiktig förklaring är att övervinster och bonusar är en viktig faktor. Tjugofem år tillbaka var det bara sjukvården och bankerna som hade högt förtroende. Så är det definitivt inte idag.
Text & foto: Cemil Arikan
